Atuarfitsialak - Aammalu aammalu #dengodeskole & #glpol

Atuarfitsialak - igen, igen

Tror du på at børnene er fremtidens byggesten for et sundt samfund, som bliver i stand til at udvikle sig i takt med omverdenen? Jeg gør - og derfor bliver jeg ved med at vende tilbage til folkeskolen, og hvad der skal til for at vi sammen lykkes med at skabe et bedre fundament for folkeskolen og dermed de videregående uddannelser. 

Jeg er blevet klogere på Atuarfitsialak siden jeg lavede et indlæg i løbet af sommeren i år, hvor jeg var hårdt ude med riven omkring fravær, manglende ledelse og dårlige resultater i folkeskolen. Og på mange måder var jeg også kritisk overfor indholdet i Atuarfitsialak, som jeg ikke helt kunne se formålet med. Siden den tid har jeg taget mig tid til at kigge på trintestresultater, haft dialog med en skoleleder, en tillidsmand, en kommune og flere engagerede embedsfolk, der både har indsigt og holdninger til Atuarfitsialak. Gennem de dialoger har jeg fået en bedre indsigt i hvad der fungerer - og hvad der ikke fungerer i Atuarfitsialak. Som med ALLE problemer findes der ikke lette løsninger, men alligevel vil jeg pege på nogle konkrete løsninger, som jeg håber bliver genstand for opmærksomhed i valgkampen. 

En ting der peger sig ud er GOD og SYNLIG LEDELSE. Der er en klar sammenhæng mellem ledelsen på en skole og de resultater eleverne opnår. Et eksempel på dette er Atuarfik Hans Lynge, hvor Helene Berthelsen er skoleinspektør. Klare krav, tæt forældreinvolvering, konkrete målsætninger, sunde værdier og SYNLIG ledelse er elementer i den succes, som Helene har opnået. Rammerne for Atuarfitsialak er imidlertid også på plads med skønne, lyse og nye lokaler, der understøtter en moderne læreform med projekt- og temaorienteret undervisning. Jeg blev helt glad af at komme på besøg på skolen. Så her er der et særskilt indsatsområde: SKAB GODE RAMMER.

Nå, konkrete bud på hvor du, jeg og skoleledelserne skal starte for at få resultater allerede på den korte bane i den kommende valgperiode:

1) Synlig ledelse - skoleinspektør/viceskoleinspektør skal være synlige i dagligdagen og stille tydelige krav. Mød børnene i døren om morgenen!

2) Et fælles værdisæt på skolen som driver samarbejdet, forældreinvolvering og giver konsekvens. MØD TIL TIDEN - og læreren på plads 5 min før timen starter

3) Engagement på tværs af lærerne på skolen - igen skal ledelsen gå forrest og sørge for at dele de gode historier, så god ledelse spreder sig.

4) Skab rollemodeller. Dette skal ind allerede via Ilinniarfissuaq, hvor værdibaseret ledelse skal fylde mere, men også ude på de enkelte skoler. Synliggør succes’erne.

5) Mere holistisk tilgang til indholdet i undervisningen. Kreative timer får engageret flere elever, der ikke er gode i “hårde” fag - sørg for flere idrætstimer til at brænde energi af.

6) Skab engagement hos forældrene. Tving dem til at tage stilling - og lav flere ting, der involverer forældre og måske bedsteforældre i skolen.

7) Undervisningsmaterialerne på grønlandsk skal VÆSENTLIGT opgraderes. Eksempelvis fysikundervisningsmaterialerne er ikke opdaterede i forhold til læringsmål.

8) Tag fortsat konsekvensen med samtaler og kompetenceudvikling for de lærere der ikke er gode nok - eller afvikle dem.

9) Foretag konsekvent fraværsregistrering og sæt mål om fravær for lærerne for hver skole. Tag opfølgende samtaler med de lærere, der har meget fravær.

10) Sæt tydelige mål - både for skolen, for lærerne, for forældrene og for den enkelte elev. Målsætninger hænger sammen med synlig og tydelig ledelse

 

Atuarfitsialak – aammalu, aammalu 

Isumaqarpit meeqqat siunissami inuiaqatigiinnik peqqinnartumik, nunarsuarmi ineriartornerup ilutigisaanik ingerlatsisinnaassasut? Uanga taama isumaqarpunga – taamaammat meeqqat atuarfiat eqqartorlugu uteqattaarfigaara, kiisalu qanoq ililluta ataatsimoorluta meeqqat atuarfiat ilinniaqqiffissallu allat tunngaviisigut pitsanngorsarneqarsinnaanerinik pitsanngorsaaqataarusukkama.  

Ukioq manna aasap ingerlanerani allagarsimanerma kinguneraa Atuarfitsialak pillugu ilisimasaqarnerulernera, tassani peqanngikulasarnerit, aqutsinerlunnerit kiisalu meeqqat atuarfianni angusalunnerit eqqartortorujussuuakka. Arlalitsigut aamma Atuarfitsialaap imaa pillugu isornartorsiuivunga, taassumalu siunertaa suunersoq paaserpiarsinnaanagu allaaserisaqarlunga. Taassuma kingorna angusat inerneri misissorpakka, atuarfimmi aqutsisumik oqaloqateqarlunga, sulisut sinniissaannik, kommunemik allanillu pisortani suliffeqartunik sulilluartuusunik Atuarfitsialak pillugu paasisimannittunik kiisalu isummersortunik oqaloqateqarlunga. Oqaloqatigiinnerit kinguneraat Atuarfitsialammi suut ingerlalluarneqarnersut – suullu ingerlalluannginnersut paasigakkit. Ajornartorsiutit SUULLUUNNIIT oqitsumik qaangerneqarsinnaanngillat, taamaakkaluartorli aaqqiissutissanik piviusunik siunnersuuteqarusuppunga, taakkulu qineqqusaarnermi eqqartorneqarnissaat neriuutigaara. 

AJUNNGITSUMIK aamma ERSARISSUMIK AQUTSINEQ siullertut taarusuppara. Atuarfimmi aqutsisut atuartullu angusarissaarnerat imminnut ataqatigiilluinnarput. Assersuutigalugu Atuarfik Hans Lyngemi Helene Berthelsen atuarfimmi pisortaasoq. Piumasaqaatit ersarissut, angajoqqaanik suleqateqarluarnerit, angorusutat ersarissut, pingaartitat peqqinnartut kiisalu aqutsineq ERSARISSOQ tassaapput tamakku Helenep angusarissaarnermini suliai angusaalu. Atuarfitsialaap sinaakkutai init nutaat qaamasut, ilinniartitseriaatsinillu nutaaliaasunut sammisaqartitsillunilunernillu ilinniartitsinernutsunniuteqaqataapput. Atuarfimmut pulaarnera assut nuannaarutigaara. Taamaammat suliniutissat pingaartut ilaat tassaavoq: SINAAKKUTISSAT PITSAASUT PILERSISSIGIT.  

Siunnersuutit ersarissut uannut ilinnut atuarfiillu aqutsisuinut angusarissaartitsisussat qineqqusaarnermi eqqartorneqarsinnaasut makkuupput: 

1) Aqutsineq ersarinnerusoq – atuarfiup pisortaa/taassumalu tullersortaa ulluinnarni akuusussaapput ersarissunillu piumasaqaateqartussaallutik. Ullaakkut meeqqat matumi naapillugit! 

2) Atuarfimmi pingaartitat suleqatigiinnermut aqqutissiuussisut, angajoqqaanik akuutitsinerit kiisalu iliuutsinik kinguneqartitsisarnerit. PIFFISSAQ EQQORLUGU TAKKUTTARNEQ – ilinniartitsisoq atuartitsinerup aallartinnginnerani minutsit tallimat sioqqullugu piareeqqareertarluni. 

3) Atuarfimmi ilinniartitsisut pimoorussisut – tassani aamma aqutsisut siulersuillutik oqaluttuanik nuannersunik ingerlatitseqqittassapput, taamaasillunimi aqutsilluarneq siuaruarterneqassammat.  

4) Maligassiuisussanik pilersitsineq. Ilinniarfissuarmi tamanna eqqunneqariissaaq, tassanilu aqutseriaaseq naleqarluartoq qitiutinneqarnerulluni, aamma atuarfinni. Angusaqarluarsimanerit ersarissarneqarlik. 

5) Ilinniartitseriaatsit imarisaat ataatsimut isiginninnerusumik ingerlanneqarlik. Ilusilersuinerit atuartunut atuartitsissutini ”nalunarnerni” pikkorippallaanngitsunut sulerusussuseqalersitsisarput – nukissat atorluarniarlugiteqaarsaartitsisoqarnerulerli. 

6) Angajoqqaat peqataatinneqarnerulerlik. Suliakkerlugit pisussaaffilerlugillu, aamma aanaakkut aataakkut peqataatinneqarsinnaapput.  

7) Kalaallisut atuartitsissutit NUTARTERNEQARTUARLIK. Assersuutigalugu fysikkimi atuartitsissutit ilinniagassanut angusassanut assigiissaarneqarsimanngillat. 

8) Ilinniartitsisut pimoorusserpianngitsut oqaloqatigisarlugit kiisalu pikkoriffiinik pitsanngorsaanissamut tunngasunik oqaloqatigisarlugit. 

9) Peqanngikulasarnerup nalunaarsortarneri pimoorunneqarnerulerlik, atuarfiillu tamarmik ilinniartitsisut peqanngikulasarnerannik tunngasunik anguniagassaannik pilersitsisoqarluni. Taassumalu kingorna ilinniartitsisut peqanngikulasut oqaloqatigineqartalerlik. 

10) Ersarissunik anguniagaqartoqarli – atuarfimmut, ilinniartitsisunut, angajoqqaanut atuartumullu. Anguniakkat aqutsinermut ersarissumut ataqatigiipput. 

 

Vidste du at: 300 unge bestod IKKE problemregning i 2012. Dette ud af

715. Svarende til 42% der ikke kom over spærregrænsen.

image.jpg